Artikel – Ljusets påverkan på vår hälsa (1/2)

Allt liv på jorden är beroende av solen och allt styrs av vår solcykel. Vårt interna system kallas för den cirkadiska rytmen (även kallad "biologiska klocka") och den påverka hur vi mår och presterar.

För vår kropp signalerar ljus på morgonen att en ny dag börjar; produktion av stresshormonet kortisol ökar samt stimulering av signalsubstanser som dopamin och seretonin för att ge oss både energi och driv. När vi sedan går mot kvällen och det blir mörkare ska dessa signalsubstanser däremot avta och hjärnan ska istället öka produktion av ämnet melatonin, ett ämne som gör oss redo för att sova.

Utmaningen är dock att vår nutida livsstil inte alls harmoniserar med vår kropps förväntan. Exempelvis uppskattas det att vi spenderar ca 90% av vår vakna tid inomhus och får mycket stimuli av blått ljus från skärmar, både dag och kvällstid, samtidigt som vi i Sverige bor på den norra delen av jordklotet, där det naturligt är mer mörkt stora delar av året.  Detta skapar ett problem för vår naturliga dygnsrytm som hamnar ur balans. 

Hur påverkar detta oss och hur kan vi optimera vår hälsa med rätt ljus?
I denna artikeln i två delar kommer jag luta mig mot både på vad forskningen säger samt dela med mig av egna erfarenheter.

Solens ljus delas in i olika spektrum. Enkelt förklarat kan vi säga att det går från osynligt ljus (UV-ljus) till synligt (blått, grönt, gult, orange, rött) till osynligt (infrarött) ljus igen. Infrarött ljus är ett brett spektrum så den delas in i ytterligare tre kategorier (near, mid och far infrarött.)

Orsaken har med dess våglängder att göra och alla ljusen tränger olika djupt in i huden. Enkelt sagt kan man säga desto längre våglängd, desto längre tränger ljuset in i kroppen.

Solens strålar är bra för oss och vår hälsa och helt avgörande för livet på jorden (däremot exponering och solskyddsfaktor är en annan diskussion). Men, de olika våglängderna som solen ger oss under dygnet varierar beroende på hur solen står. De ger även olika effekter på vår hälsa.

Det vi vet idag är att det osynliga ljuset (UV-ljuset) har kortare våglängd än det synliga ljuset och har en dokumenterat skadlig effekt på hudcellerna vid överdriven exponering (exempelvis malignt melanom). Samtidigt vet vi idag att UV-ljuset är bra för oss och vår hälsa eftersom det bl.a. producerar vitamin-D. Allt handlar om balans och det gäller att man sköter det rätt när solen står som högst.

Det synliga ljuset (blått, grönt, gult, orange och rött) når i stigande grad ner i vävnaden och ger effekt. De största positiva effekterna på hälsan hittar du i det röda och nära-infraröda ljuset. De är därav dessa ljusen, tillsammans med blått och UV-ljus som är mest studerat för det är där man hittat de största effekterna, både positiva och negativa.

Rödljusterapi
När vi pratar om rödljusterapi är det rött (synligt) och nära-infrarött ljus (osynligt) vi pratar om. Skillnaden mellan dessa två ljus är våglängden. Det nära-infraröda ljuset kan nå upp till 20 cm in i kroppen och påverka våra mitokondrier (cellens kraftverk där bl.a. energi skapas - och det vill vi ju ha mycket av). Detta ämne kommer vi att ta upp mer i del 2 av artikelserien om ljus.

Blått ljus
Blått ljus förekommer naturligt i solljus, består av korta våglängder men med hög energi. Detta ljus signalera till hjärnan att piggna till och stimulera frisättningen av bl.a. kortisol, så med andra ord styr den dygnsrytmen genom att vi får en känsla av vakenhet som ökar vår kognitiva förmåga, stimulerar dopamin och seretonin som ger oss driv, lycka och glädje. Därför kan det faktiskt ses och användas som ett prestationsverktyg. 

Blått ljus, melatonin och sömn
Blått ljus är även det som vi utsätts för när vi använder skärmar som mobiler, paddor och TV. Detta kan och ställer till många problem för vår hälsa då vi vet att blått ljus står för vakenhet, som får oss att piggna till, frisätter kortisol med mera.

När vi kommer hem från arbete och skola och inte fått ta del av det naturliga solljuset och fortsätter vara inomhus, där i regel många skärmar står på och används in till sänggående, kan därför detta påverka vår sömn. Kroppen tror ju fortfarande att det är dag.

Melatoninet, som är ett sömnhormon, ska göra oss trötta och göra att vi får en god nattsömn störs ut pga vår cirkadiska rytm blir förvirrad av för mycket blått ljus och stimuli.

Detta medför att vi inte genomgår våra sömncykler som vi ska, hjärnan får inte den återhämtningen den behöver, vi stör ut vårt reningssystem på natten och vårt hormonsystem genom att slå ut hunger och mättnadskänslor som gör att vi får en ökad hunger vilket stör vår metabolism. Allt sitter ihop!

Melatonin är även en väldigt stark antioxidant som jobbar anti-age, och när vi inte producerar tillräckligt med melatonin kommer vi åldras fortare. Därför kallas det bl.a. ”skönhetssömn”… 

Många som vill optimera sin hälsa gör det genom kost och träning, men känner fortfarande att de har hormonella problem och missar då ibland hur för mycket blått ljus och att vistas inomhus stora delar av dagen kan göra för vårt mående, och hur detta kan påverka varför vi inte få de resultat vi önskar.

I denna artikel har vi fokuserat på vad för olika typer av ljus som finns, och hur dem påverkar vår hälsa.
I nästa veckas kommer vi gå in på fördelarna med rött ljus och hur du kan påverka din hälsa genom att balansera upp din ljusexponering.

Jag kommer även dela mina egna erfarenheter om rödljusterapi.