Intervju- Lisa Wilborg "Good enough tog mig runt en Ironman!"

I veckans intervju möter vi Lisa Wilborg, en stark kvinna med mycket skinn på näsan. Lisa är en av mina favoriter på instagram då hon alltid delar med sig av massa bra tips, inspirerar till en håll-käftenattityd och samtidigt lyckas vara helt sprudlande av energi och generositet. En svår men väldigt cool kombination!

Lisa håller på med triathlon och 2018 gjorde hon sin allra första Ironman dvs 3,8 km simning, 18 mil cykel och 4,2 mil löpning, utan paus! Det är en tävlingsform som kräver många timmars träning och hur Lisa bollar detta med att samtidigt vara tvåbarnsmamma, heltidsarbetande och driva eget företag, det pratar vi om i den här intervjun. Jag hoppas att hon kan inspirera er alla till att känna att allt går, bara man vill det tillräckligt mycket!

Vill ni ha mer av Lisa så tycker jag ni ska följa henne på Instagram, ni hittar henne här. Här kommer intervjun.

Hej på dig Lisa! Så kul att jag får intervjua just dig. Vill du börja med att berätta lite om dig själv?

Kul att få vara med! Ja jag är en helt vanlig tvåbarnsmamma som älskar träning i många former, har alltid även tyckt om att tävla och började som ung att spela handboll, men sånt kan jag inte hålla på med längre då kan jag skada mig och det har jag absolut inte tid med haha. Bosatt med man å kids strax utanför Göteborg.

Vi lärde ju känna varandra via instagram för nåt år sen och du framstod direkt som en väldigt stark kvinna som går sin egen väg. Stämmer den bilden?

Ja den stämmer nog till viss del, låter så skrytigt men va fasen jag gillar när kvinnor tar plats. Jag vet vad jag tycker om och vad jag mår bra av och jag vågar följa det. Det betyder att jag skurit ner bland dem jag träffar och att jag prioriterar träningen och familjen högt och framförallt mig själv. Jag följer inte liv "man bör leva" utan kör mitt race.

Jag vet att du tränar ganska mycket samtidigt som du både jobbar heltid och har eget företag. Dessutom har du två små barn som upptar väldigt mycket av din tid. Hur hinner du med allt?

Det är en fråga jag får via instagram varje vecka. Svarar nästan alltid samma, jag prioriterar. Träning sköts innan jobbet startar, sedan har jag ett fritt jobb så jag tränar även på lunchen. på helgerna får kidsen följa med till minisats och om vi tex är och badar med kidsen så simmar jag efteråt eller innan själv. Alla pass behöver inte vara 2 timmar. Jag tar det jag får, täpper till luckan, man kan bli rejält trött på 30 min.

Förra året genomförde du din allra första Ironman, helt otroligt! Hade du gjort några kortare triathlon-lopp innan?

Jaaaaa det va helt galet underbart och hemskt på samma gång! Japp jag har gjort 2 st halvironman innan samt små korta distanser som ungefär tar 90 min ifrån start till mål ( det är egentligen de distanser jag är bäst på men jag vill ha utmaningen).

Hur kändes det? Berätta om dina tankar inför och hur det var att genomföra själva loppet.

Jag kramade min mamma och ställde mig i kön ner till start.. herregud jag var pirrig, förväntansfull, taggad och RÄDD. Rädd för smärtan, rädd för att jag inte skulle orka, rädd att jag skulle få punka, rädd för tystnaden så länge, jag grät lite där och då, men jag kom i vattnet. Rättade snabbt till glasögonen som immat sig, sedan såg jag Kalmar glittra och jag började mata på, det var underbart, det var första gången av kanske 10 som jag grät under det loppet för att de va så coolt. För att jag kände mig så stolt att jag vågat, och att de va så underbart att förverkliga en dröm.

Upp ur vattnet var inte så svårt 1,20 någonting är ju ingen sträcka under ett 12 h lopp.. cykeln var magisk över ölandsbron, det är sjukt när man sitter på cykeln i 18 mil och man bara längtar snälla kan jag få gå av men då vet man att man har ett marathon kvar.. jag grävde så djupt ner i motivationen i mig den dagen, benen ville inte framåt sista milen, jag såg folks tomma blickar, jag gick helt tom på kolhydrater. Dedan kom jag förbi några som hejade som hade "Don't stop believin' it" låten på, jag skrek grät och tänkte att detta fixar jag. Målgången va det mäktigaste jag varit med och om jag bara skrek rakt ut JAAAAAA!!!!

Triathlon är ju lite speciellt eftersom du som utövare behöver vara bra på tre olika sporter. Har du några tips att dela med dig av till den som är sugen, på hur man hinner med att träna både löpning, cykel och simning?
Hmm.. jaaa man får försöka göra det lätt för sig. Ha en trainer hemma tex med cykel på då kan man cykla hemma och om man ha kids kan de springa runt bredvid, man får vara disciplinerad och ta vara på tiden. Prata med sin omgivning vart man vill och försöka komma överens hur man löser det.

Jag vet ju att du även kör en hel del styrketräning och rörlighet. Nåt annat som är viktigt att få med för att man ska klara sporten?
Jag tycker många tränar för lite styrkträning (förövrigt i många konditionssporter) det glöms bort och visst jag väger 10 kg mer än de flesta triathleter men jag är skadefri året om.

En stark kropp är A och O, jag kör tung styrketräning hela året.

För den som är nyfiken på att testa att genomföra ett triathlon, vad har du för tips där?

Testa ett lopp som heter sprint, det är det kortaste distanserna, det går bra med damcykel, man behöver inte köpa alla prylar i börjar. Låna och köp instegsmodellerna på blocket så kommer man billigt undan och en sak till, träna Open water! Man ligger och harvar i simbassängen men det är stor skillnad att komma ut till en grumlig sjö utan sikt. Under min första halv ironman hade jag ingen klocka, jag kunde inte crawla, alla är nybörjare och triathlon är väldigt välkomnande sport, där hejjar man på varandra i alla klasser .

Att tävla och prestera har ju sin tjusning men träningen ska ju också ha en naturlig del i livet. Vad betyder din träning för dig i vardagen?

Oj det betyder att jag blir mig själv. Jag blir positiv , driven och får självförtroende. Det är så mycket mer än att tävla. Träning får mig att må bra varje dag, det är min meditation.

För mammor som kämpar med att hinna med träningen, familjen och jobbet, finns det några smarta tips du kan dela med dig av där?

Jag skulle säga att man kan satsa mer på "good enough" behöver allt alltid vara perfekt? Behöver bostaden vara i skinande ordning alltid? Ett pass behöver inte alltid vara 1 h stenhårt för att "räknas" jag vill att man fokuserar på känsla träningen ger dig, och mindre på siffror. Jag dejtar mina kompisar på gymmet eller i bassängen, lika skönt att träna ihop som att käka en bulle på café.

Sen tänker jag så här, dela på det där hemma (om ni har någon), din tid är värd lika mycket som hans. Kom överens, hjälp varandra och ge varandra utrymme. Ibland när jag inte kommer iväg till tex gymmet går det bra att träna tex core hemma. Barnen älskar ju att vara med. GOOD ENOUGH helt enkelt. Vem sätter ramarna när man tränat ordentligt eller inte? Sen en annat tips- låt inte latmasken vinna varje gång. Går man runt och tänker jag är trött jag är trött jag är trött, så blir man trött. Lyssna lagom mycket, vi är gjorda för att röra på oss!