Jag slåss precis som er alla med det dåliga samvetet ibland. Jag känner mig otillräcklig, vill ha ännu mer tid med mina barn (trots att jag jobbar mindre än nånsin och mindre än de flesta andra i dagens samhälle), tappar tålamodet på tjatet (kan du snälla gå och klä på dig nu, för fjortonde gången!?) och brottas med normen om ett perfekt hem, en framgångsrik karriär och att alltid vara glad och energisk. Den orimliga kvinnorollen drabbar oss alla och det är lätt att känna att inget man gör räcker till. Min träning är min frizon, det är där jag laddar batterierna, rensar tankarna, formulerar mina mål och hur just…